15 mar, 2017

Våren och årstidsbunden depression

2018-08-09T19:11:36+02:002017-03-15|

Som de flesta redan börjat märka är våren på ingång. Snödropparna sträcker på sig och kisar yrvaket, trädknopparna blir fler för varje dag och dagsljuset håller sig kvar liiite längre för varje dygn som passerar. En bekant nämnde att doften av motorolja och såpa var ett vårtecken, för det betydde att det var hög tid att börja meka med bilen och hojen utomhus igen! Visst är det underbart med dessa vårtecken för de av oss som gärna välkomnar våren med öppen famn?


Jag skriver ”de av oss” eftersom jag själv avskydde våren för många år sedan. När vårfåglarna började sjunga ville jag bara krypa längre ner under täcket och gå i ide tills hösten var i antågande. Kanske var det ljuset som påverkade min sömn som gjorde mig trött och nere. Eller kanske var det alla förväntningar som ljuset och värmen förde med sig: du förväntas vara social, glad, sprudlande och aktiv under det ljusa halvåret. Om du inte vill åka och bada är du konstig, och vem tackar egentligen nej till en semesterresa? Mitt sinnelag under den tiden stämde inte överens med omgivningens, vilket ledde till ännu mer ångest.


Men ju mer tiden passerade desto mer kunde jag sluta bry mig om andras förväntningar på mig, och idag kan jag ärligt säga att årstidsväxlingarna inte berör mig längre. Först när jag kände att det var jag som hade kontrollen och makten att bestämma över min egen tillvaro, utan en massa måsten och förväntningar på saker man ”bör” göra, så kunde jag njuta fullt ut av både ljuset och mörkret.

/En ÅSS-medlem
2 mar, 2017

Gästinlägg: Psykosyntes – spännande terapiform

2018-08-09T19:11:37+02:002017-03-02|

Emma gick på föreläsningen om psykosyntes i tisdags. Hon skrev ihop ett gästinlägg till bloggen. Det tackar vi så mycket för! 


Psykosyntes – en spännande terapiform

Här har ni en tacksam medlem. Tacksam över att jag har möjlighet att gå på spännande föreläsningar, helt gratis. Speciellt den här våren känns dom extra spännande tycker jag. Så många intressanta teman och terapiformer. Var besviken över att jag missade föreläsningen Miljö eller genetik, vad styr hjärnan? förra gången men jag var så trött då. Är väldigt glad att jag trots trötthet denna gång gick på föreläsningen om psykosyntes. Detta verkar vara en terapiform för mig! Man fokuserar på hela människan, allt från barndomstrauman till personlig potential till växande och väver in metoder från många andra terapiformer och från österländsk filosofi. Nä, det kan väl knappast bli bättre tycker jag det låter som. Det bästa av det bästa. 

Speciellt spännande tyckte jag det var med delpersonligheter. Delar av oss själva som inte alltid är så lätta att handskas med och som finns där till följd av hur våra behov blivit bemötta under barndomen och livet. Jag kan redan identifiera flera av mina egna delpersonligheter; Den duktiga flickan, den tysta/osynliga, offret, rebellen, den kreativa osv. 

I psykosyntesen menar man att man behöver lära känna och förstå dessa delar av sig själv och inte låta dom styra ens liv utan istället själv försöka få delpersonligheterna att funka bra ihop, som en dirigent för en orkester. Jag är dirigenten som ska dirigera delpersonligheterna så att det blidas, tja, i alla fall skaplig musik, i bästa fall ljuv 😉 

Nä, det här är nog inte helt lätt, det krävs nog en hel del ”lära kännande” och hjälp från någon som är utbildad inom detta område. Jag blir sugen på att själv prova psykosyntes och det väckte också tankar om att detta kanske skulle vara en terapiform som jag skulle kunna tänka mig utbilda mig inom eftersom jag har drömmar om att själv arbeta med människors växande. 

Nästa vecka blir det föreläsning om Psykodynamisk terapi och den ska jag försöka närvara på och kanske skriva om min upplevelse och tankar här i bloggen efteråt. 

Kramar från Emma, Åss-medlem

14 feb, 2017

Gästinlägg: Släpp taget om ångesten och skapa ett meningsfullt liv

2018-08-09T19:11:39+02:002017-02-14|

Släpp taget om ångesten och skapa ett meningsfullt liv 

Ja, det låter kanske lite väl enkelt men samtidigt väldigt klokt i mina öron. Jag var på föreläsningen om ACT, Acceptance and commitment therapy, som hölls på ÅSS i tisdags förra veckan. Om jag fick sammanfatta det jag tog med mig från föreläsningen med bara en mening skulle det bli som rubriken lyder – släpp taget om ångesten och skapa ett meningsfullt liv. 

Jag hade så gärna velat slippa ha ångest. Ångest är obehagligt och jag har försökt ”bli av med” den på alla möjliga vis. Jag har fokuserat så mycket på hur jag mår och att jag inte vill må dåligt att jag tappat fokus på vad det är som får mig att må bra och på vad jag faktiskt vill med mitt liv. Jag har tappat riktningen i livet flera gånger och jag har, kanske inte så överraskande, fortfarande ångest. Det här då alltså är ett strålande exempel på hur man inte ska göra enligt ACT! 🙂 

I ACT fokuserar man inte på att försöka bli av med ångesten utan ser den mer som en naturlig del av livet som man behöver acceptera. Man menar att om man kan acceptera ångesten och låta den finnas och kännas så skapar den inte lika mycket lidande som om man är rädd för den och kämpar emot. Fokus i ACT ligger istället på att skapa ett meningsfullt liv, trots ångest. Det gör man genom att leva och handla efter sina värderingar och genom att ha en vision om hur man vill leva sitt liv och sedan ta (små) steg i den riktningen. 

Föreläsningen kom lägligt som precis den påminnelse jag behövde just nu. Jag har jobbat på det där med acceptans både i terapi, yoga och mindfulness men ibland behöver polletten trilla på plats lite till (eller en gång till) och det tyckte jag den gjorde under den här föreläsningen. Jag blev inspirerad till att fokusera mer på mina värderingar och min vision om mitt liv framöver och sakta men säkert ta mig förbi rädslor och andra hinder på vägen mot ett meningsfullt liv. 

/Emma, ÅSS-medlem

 Ulrika Jeppsson föreläste om ACT 
Föreläsare: Ulrika Jeppsson.
Till toppen