Människor med social fobi får ångest (och ibland panik) av att stå i centrum för andra människors uppmärksamhet. Man brukar till exempel ha svårt för att sitta i smågrupper och prata, skriva under papper i andras närvaro, äta och dricka tillsammans med andra, köra bil när någon annan sitter med i bilen och så vidare. Många socialfobiker fasar för bröllop, dop, begravningar, föräldramöten och andra sociala sammanhang där man känner sig iakttagen och ”absolut inte får göra bort sig”. En människa med social fobi kan tacka nej till ett drömjobb på grund av att det ibland innebär någon form av redovisning inför andra människor.

Social fobi är definitivt en folksjukdom

Förekomsten av social fobi i befolkningen vid ett givet tillfälle har i flera studier uppmätts till ca 13 procent (Turk m fl 2001). Det är viktigt att komma ihåg att social fobi inte bara handlar om ”vanlig blyghet”, utan att det är ett handikappande tillstånd som gör många människor oerhört olyckliga och ensamma.

Den som lider av social fobi har förmodligen, precis som människor med paniksyndrom, en ärftlig ”känslomässig begåvning”, det vill säga de reagerar starkare än andra på det som händer i kroppen och runt omkring. Det är inte ovanligt att någon av en socialfobikers föräldrar eller släktingar lider av social fobi. Förutom den biologiska ärftligheten, kan den sociala fobin förstås också ärvas genom så kallad ”observationsinlärning”. Barnet ser hur föräldrar eller andra vuxna förebilder beter sig i olika situationer och ”härmar”  efter. Om mamma och/eller pappa blir osäker i andra människors sällskap och drar sig undan sociala situationer, så kan barnet också få svårt för att hantera sitt sociala liv, både tidigt och senare i livet.

Den sociala fobin manifesteras ofta i skolåldern, då man – kanske för första gången – och oftast utan minsta träning, tvingas stå inför en grupp människor (sina klasskamrater) och prata. För en del barn eller ungdomar blir detta en
skräckupplevelse som sedan bäddar för en förväntansångest inför andra sociala situationer.

Den som lider av social fobi är rädd för att ”göra bort sig” inför andra människor genom att till exempel rodna, svettas, skaka, stamma  eller kräkas. Dessa ”katastroftankar” väcker förstås oro, ångest och ibland panik, vilket i sin
tur ofta leder till att man verkligen rodnar och skakar – den onda cirkeln är igång. Principen är den samma som för paniksyndromet – det sympatiska nervsystemet aktiveras av våra katastroftankar och signalerar till kroppen att
mobilisera alla sina inneboende krafter, vilket leder till en mängd obehagliga eller ”pinsamma” symptom.

Många människor som lider av social fobi har alltid upplevt sig själva som blyga och tillbakadragna. Men det finns också de som alltid älskat att stå på scen och njutit av andra människors uppmärksamhet, men som plötsligt (till exempel på grund av prestationsångest eller fysisk/psykisk utmattning) drabbats av en ångestattack i en social situation och sedan utvecklat social fobi. En del socialfobiker känner sig säkra i vissa sociala sammanhang, till exempel i sina yrkesroller, men blir osäkra och ”skakiga” i mer privata sociala situationer.

Kom ihåg: du är unik och värdefull just för att du är du – ingen annan är precis som du!

Fundera över de tankar du har om dig själv i sociala situationer. Fördömer eller accepterar du dig själv? Fördömer du andra människor som verkar osäkra? Tror du att andra människor fördömer dig när du uppträder osäkert? Tycker du att osäkerhet är mänskligt eller oacceptabelt?

Om vi kan acceptera oss själva så som vi är just i nuet (rädda, tråkiga, korkade, roliga, trötta, fantasifulla, elaka, uttråkade, kära, ensamma, lyckliga…) så minskar sannolikt vår sociala ångest.

Skamkänslor och brist på information leder ofta till att människor som lider av social fobi dröjer länge med att söka hjälp. Om du känner igen dig i beskrivningen av social fobi och inte redan genomgår någon form av behandling ska du absolut söka hjälp.

Kom ihåg att du är långt ifrån ensam om att lida av din sociala ångest!

Första steget kan vara att skicka ett mejl till
oss på Ångestsyndromsällskapet: info@angestgoteborg.se.

Sammanfattning av Åza Svenssons text från ÅSS broschyr.