Våra vanligaste ångestsyndrom

Väldigt många människor drabbas under någon period av sitt liv av en ångest som är så stark att den blir till ett oerhört plågsamt handikapp som sätter spår både i privatlivet och i yrkeslivet. För en del människor kommer ångesten i form av panikattacker, som till en början ofta tolkas som tecken på allvarlig fysisk eller psykiskt sjukdom. Man tror att man ska dö eller ”tappa förståndet” (paniksyndrom).

För andra kommer ångesten och panikkänslorna alltid i sociala situationer när man känner sig granskad och iakttagen av andra, till exempel när man ska prata inför en grupp människor eller hålla i en kaffekopp på fikarasten (social fobi). För en del känns ångesten som en ständigt malande oro över framtiden som resulterar i sömnlöshet och koncentrationssvårigheter (generaliserat ångestsyndrom). För andra är ångesten en följd av ett konkret trauma som spelas upp i minnet om och om igen, natt som dag (posttraumatiskt stressyndrom).

Enligt en stor svensk befolkningsstudie drabbas trettio procent av alla kvinnor och tjugo procent av alla män någon gång under sitt liv av ett ångestsyndrom (SBU, 2005). Många av de drabbade upplever att det är svårt att få förståelse för den smärta och det handikapp ångesten innebär – det syns ju inte på utsidan hur man mår inuti. Dessutom är det svårt för ångestdrabbade att få tillgång till snabb och bra behandling inom sjukvården.

Text: Åza Svensson, ÅSS broschyr.

Low tide Sanlucar de barrameda av Guillermo Alonso

0%
av alla kvinnor drabbas av ångestsyndrom.
0%
av alla män drabbas någon gång i livet.

ÅSS broschyr