Fredagsbetraktelser: ”När man är liten och trött”
Idag är jag ledig så men vill ändå bara dela med mig av en dikt jag hittade. Den är skriven av Kerstin Andeby.
När man är liten och trött
När man är liten och trött behöver man
Nå’n som stoppar om en och kramas lite grann,
För ibland är man rädd, det känns ensamt och då
Är det skönt att få hålla nå’n i hand
så kan det hända att allting går på tok
Och fast man vet bäst, som vuxna alltid gör,
så är man ängslig när ingen ser och hör När man är liten och trött behöver man
Nå’n som stoppar om en och kramas lite grann,
För ibland är man rädd, det känns ensamt och då
Är det skönt att få hålla nå’n i hand För ibland är man rädd, det känns ensamt och då
Är det skönt att få hålla nå’n i hand
Med önskan om en trevlig helg,
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg
Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!
Fredagsbetraktelser: Och så var det augusti…
Sitter på kontoret och blickar ut på den regntunga himlen. Tur att det är fredag, det väger liksom upp det grå och trista, åtminstone till viss del. Nu är jag alltså hemkommen från min vandring och har varit hemma i en dryg vecka. Det känns som att jag varit borta mycket längre tid än två veckor… märkligt det där med tidsuppfattning. Hursomhelst var det verkligen en otrolig resa, som ni antagligen kan få läsa mer om i nästa nummer av ÅSS Emellan om ni vill : )
I onsdags kväll höll jag i ungdomsaktivitet för första gången på ett antal veckor. Vädret var osäkert in i det sista men tvingade oss till sist att stanna inne. Men vad gör det när man har trevligt sällskap? Fem personer dök upp förutom mig och vi spelade spel, fikade och samtalade. Spelen vi provade var Vem får sista ordet och Rasa tornet (som jag kallar det). Det fanns lite meningsskiljaktigheter om vilka regler vi skulle köra med men det löste sig i slutändan!
Igår var det som vanligt Öppet Hus, och det var verkligen fullt hus. Roligt att så många kommer, även såhär i semestertider. På tal om semestertider så börjar de gå mot sitt slut nu. Men än är inte sommaren över! Augusti brukar kunna ge en hel del soliga dagar, även om det känns svårt att tro just idag.
Nästa vecka är det både Kulturkalas och musikfestival i Göteborg. Göteborgs kulturkalas tar över staden från tisdag till söndag (10-15 augusti) och sammanfaller på slutet med Way Out West som hålls i Slottsskogen 12-14 augusti. Något jag absolut inte tänker missa är José Gonzalez som spelar på Götaplatsen ihop med en stråk/blås/slagverks-orkester. Detta sker tisdag kväll. Hela programmet hittar du här.
När det gäller Way Out West hade jag egentligen tänkt göra som tidigare år och jobba som volontär (och därmed säkra en fribiljett), men i år känner jag att jag inte riktigt orkar med det. Det känns surt att missa The National, ett band jag tycker mycket om… men eftersom jag sett dem tidigare kan jag ju faktiskt försöka lyssna utanför istället. Helt gratis!
Ett annat kulturtips jag kan dela med mig av är Mark Dolans bok med jättelång titel: ”The world’s most extraordinary people… and me” (har inte kunnat hitta den på svenska). När jag hade ett antal timmar att slå ihjäl på London Stansted köpte jag denna bok. Det var en bra investering. Tiden flög, eller kanske inte flög men visaren hade åtminstone flyttat sig en bra bit för varje gång jag tittade på klockan. Det är väl det som är definitionen av att tiden går framåt… ; ) Boken gav mig många skratt och har hög wow-faktor.
Kan även tipsa om en film: den franska filmen Mademoiselle Chambon som går på bio just nu. Vacker, stark, sorglig, realistisk och stillsam.
Och med det lämnar jag er för den här gången, ha det så fint!
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg
Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!
Fredagsbetraktelser: Att vandra med eller utan ett mål
Tiden går snabbt, vi är redan inne i juli och mitt uppe i semestertider. Merparten av personalen är lediga och det ligger en lite sömnig stämning över kontoret, men det jobbas fortfarande på. Öppet Hus har öppet hela sommaren och ungdomsgruppen träffas också ungefär som vanligt förutom ett uppehåll v. 30 (den 28 juli).
Själv har jag i år en lite uppdelad semester, med ett par veckor här och några veckor där. Men det känns helt okej faktiskt. Än så länge har jag hunnit med två veckors semester. Den här veckan har jag jobbat och så går jag åter på semester igen efter idag. Nästa vecka bär det av till Porto i Portugal, som är startpunkt för en pilgrimsvandring jag drömt om och planerat ett antal månader och nu ska försöka genomföra. Målet är Santiago de Compostela i Spanien och det känns riktigt spännande.
För att ladda upp har jag bland annat läst om Paulo Coelhos bok Pilgrimsresan (samma författare som skrev Alkemisten, en av mina favoritböcker). Det är en något flummig men ändå fin berättelse med många vackra citat och tänkvärda ord att bära med sig på vägen. Ett citat jag särskilt fastnat för är detta: ”Båten är säkrast när den ligger i hamn, men det är inte det som båtar är byggda för”. Jag tycker att de orden kan ha flera bottnar. Personligen tolkar jag det som att livet är osäkert och bitvis även skrämmande till sin natur, men det gäller att trots det försöka våga kasta sig ut i det. Med tyngdpunkt på att försöka.
Den svenska musikern Melissa Horn sjunger såhär i sin låt Hur ska det gå?: ”Det finns en fara i att aldrig hitta vägen och det finns nåt vackert med att vandra den ändå”. Ibland kan det kännas som att man irrar och inte vet vart man vill eller kan ta vägen. Ibland känns det som att man står helt stilla vad man än gör och ibland känns det till och med som att man tar flera steg bakåt. Jag tror inte att man alltid måste veta exakt vart man siktar för att ta sig framåt, även om det kanske underlättar. Vissa gånger kan det nog kännas skönt att inte ha en alltför utstakad väg, medan just detta andra gånger kan skapa oro och frustration. Vi är ju så olika. Men även så lika.
Har ni hört uttrycket ’värderad riktning’? Det är ett begrepp som bland annat används inom ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Kortfattat handlar det om att försökta ta ut någon slags kompassriktning i sitt liv, att utifrån sina värderingar komma fram till vad man vill sträva efter. Vad är värdefullt för dig i ditt liv? Vad känns meningsfullt för dig? Enligt boken Coaching – med tema KBT, har lyckoforskare kommit fram till ”att vi är som mest lyckliga när vi i nuet strävar mot mål som ligger i linje med våra värderingar. När vi går i värderad riktning. Det är då vi har flyt och känner oss som mest levande”.
Om det här låter aningen övermäktigt eller alltför prestationsfyllt, kom ihåg att även det minsta steg räknas. Vissa dagar kanske bara det faktum att man stiger upp ur sängen är att gå i sin värderade riktning. Jag upprepar: man måste inte veta exakt vart man ska för att ta sig framåt. Men det kan nog hjälpa att veta lite på ett ungefär åtminstone. Sen så tror jag att vissa mål inte har någon specifik slutstation men kan vara nog så viktiga ändå. Blir man någonsin färdig med att försöka vara en god vän till exempel?
Allt gott på just er väg – hur den än ser ut,
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg
Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!
Ångestsyndromsällskapet testar Facebook
Nu smyglanserar ÅSS en närvaro på Sveriges populäraste mötesplats; Facebook.
Vi har två grupper. En öppen och en ”stängd”. I den öppna kan vi diskutera och prata med folk som inte är medlemmar i ÅSS Göteborg. I den ”stängda” kan medlemmar inom ÅSS prata med varandra utan att det syns utåt. Den ”interna” gruppen är alltså enbart till för oss som är medlemmar i föreningen. Den ser du ingenstans så du får be oss att bjuda in dig via e-post eller ett meddelande via den öppna gruppen.
Välkommen!
Inte riktigt fredagsbetraktelser…
Fredagsbetraktelser har tagit en kort paus pga semester. Återkommer igen den 9 juli!
Hoppas ni haft en fin midsommarhelg och att ni får det fortsatt bra,
vänliga hälsningar Vimbai : )
