I Metro stod det häromveckan om att den här vintern kan bli den kallaste i Europa på tusen år. SMHI ställde sig skeptiska till detta påstående. I vilket fall som helst så brukar mörkret och kylan under vinterhalvåret här i norra Sverige kunna ha ganska olika effekt på människor.

          Vissa känner sig lugna och rofyllda och tycker att hösten är en både vacker och charmig årstid – medan andra blir deppiga och trötta. Och en del kan nog känna en slags blandning av både positiva och negativa känslor. Själv tillhör jag den sista kategorin. Idag tänkte jag ta upp lite tips om vad man kan göra om eller när den här delen av året känns motig. Jag börjar med en gång.

          Lyssna på musik du verkligen tycker om. Titta på någon spännande eller rolig film. Läs en god bok eller inspirerande dikter. Omslut dig med varma filtar och levande ljus. Drick varm choklad eller te. Ta promenader och ta tillvara på de soltimmar som erbjuds. Gå och simma eller träna. Åk på spa. Ät choklad, frukt, grönsaker, vitaminer. Unna dig lite vardagslyx. Baka bullar, ett gott bröd eller en smarrig kaka. Laga en god middag till dig själv eller till ett gäng vänner.

          Unna dig en billig provprenumeration på någon härlig tidning. Prova kanske på ljusterapi. Skaffa (eller sticka) en riktigt mysig mössa, en halsduk eller ett par vantar. Prata om hur du mår med någon. Var extra varsam om motion, sömn och kost. Gå en kurs. Sy eller pyssla. Titta på semesterfoton – egna eller andras. Res bort om ekonomin tillåter. En weekend någonstans i Sverige kanske räcker. Ett miljöombyte kan göra mycket och måste inte nödvändigtvis vara till en varm och solig plats.

          Försök skriva dikter, en novell, eller att bara skriva av dig lite. Gå ut och ta foton på träd, hav, skog, hus. Lär dig spela ett instrument eller spela något du redan kan. Sjung. Skriv en blogg, eller följ någon annans. Hälsa på vänner, släkt eller bekanta. Skriv en insändare till en tidning.

          Eller skriv en helt egen lista med saker du mår bra av. Eller strunta för all del i lista om det känns bättre och gå på din känsla. I slutändan är nog du den som vet bäst vad som gör dig gott.

          Ett sista litet ord på vägen som någon okänd talare en gång sagt: ”Se till att solen lyser på dig, inifrån eller utifrån”.

          Förra veckan gick jag på två föreläsningar och dessa tänker jag berätta lite om idag. Den första handlade om hypnos och ägde rum här på föreningen under tisdagskvällen. Vi fick besök av Mariette Wallberg, legitimerad sjuksköterska med specialisering inom psykiatri samt psykoterapeutkandidat. Jag kände att jag fick ut en hel del av kvällen, både i form av utökad kunskap och nyfikenhet om hypnos som behandlingsmetod och i form av ett härligt lugn i kroppen som jag tog med mig hem (lugnet kom av den djupavslappning som vi fick prova på).

          Mariette pratade om hur hon använder hypnos i sitt terapeutiska arbete. Hon talade om vikten av att som behandlare vara lyhörd och öppen för sin klients behov. En del tror att man kan bli hypnotiserad mot sin vilja, men denna myt tog Mariette död på. Hon menade att all hypnos i själva verket är självhypnos eftersom man själv måste vara villig att hypnotiseras och aktivt delta i den process som för en in i det hypnotiska tillståndet.

          Det hypnotiska tillståndet, som även kan kallas ett transtillstånd, är egentligen något som alla upplevt någon gång i livet, om man tänker efter. Vem har till exempel inte någon gång blivit så uppslukad av en bok eller film att man glömt både tid och rum? Och kanske känner du igen dig i att du någon gång kört bil och plötsligt märkt att du kört en lång sträcka utan att riktigt vara medveten om det?

          Det andra föredraget jag var på förra veckan ägde rum i den fullproppade S:t Johanneskyrkan under torsdagskvällen. Patricia Tudor-Sandahl, författare, psykolog och psykoterapeut, stod för pratandet som främst berörde hennes nya bok Den fjärde åldern, begreppen mognad och synder samt olika sätt att växa som människa. Även från denna kväll tog jag med mig mycket. Patricia använde begreppet synder som sådant som får oss att krympa som människor och pratade om dess motvikter, som istället kan få oss att växa. Exempel på motvikter var engagemang, generositet, gemenskap och ödmjukhet.

          Patricia tog även upp de föreställningar som vi människor ofta går runt med och som kan färga hela våra liv. Exempel på sådana föreställningar är ”Alla måste tycka om mig”, ”Jag måste vara perfekt”, ”Jag får inte säga nej” och ”Det går inte att lita på någon”. Vikten av att våga granska sina egna föreställningar togs upp, samt fördelarna med att försöka finna lite distans till de uppfattningar och ”livsregler” man har.

          En fråga som Patricia tog upp som intressant var frågan ”Vem är du?”. Men hon hade en följdfråga som hon ansåg vara än mer fascinerande: ”Hur vet du det?”

Hur vet du att du är den du är? Hur mycket av din självbild är sådant som andra sett hos dig och speglat tillbaka? Kan det vara så att det finns saker hos dig som ännu inte upptäckts?

          Med dessa, förhoppningsvis tankeeggande frågor, lämnar jag er idag.

          Med förhoppningar om en solig och trivsam helg,
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg.

          PS. Idag är det Kulturnatta! Program hittar du här.