Stöd för anhöriga 2016-11-16T17:10:34+00:00

Att vara anhörig

Vi välkomnar anhöriga i föreningen och har en anhöriggrupp. Läs också mer om vilket anhörigstöd som Göteborgs Stad kan erbjuda.

Det är inte lätt att förstå sig på panikångest eller social fobi om man aldrig har drabbats själv. Bengt E Westling är en av de stora inom kognitiv beteendeterapi i Sverige. Här är hans tips till dig som är anhörig!

Bengt E Westling arbetar som universitetslektor och privat praktiker av kognitiv beteendeterapi i Uppsala. Han låter alla sina klienter ta med sig en anhörig vid något eller några av terapisamtalen.

Tänk dig att en man med k-pist kommer in på ditt jobb och skjuter vilt omkring sig. Skräcken i din kropp vid en sådan händelse kan jämföras med den som en paniker känner under en panikattack.

Det är viktigt för den anhörige att få reda på vad panikångest är och hur de ska förhålla sig till den, menar Bengt Westling. För den som aldrig upplevt en panikattack är det omöjligt att förstå känslan. Liknelsen med k-pisten brukar Bengt Westlings använda för att komma så nära en förklaring som möjligt så att du som anhörig ska förstå.

Tips för dig som är anhörig

  • Kritisera inte! Paniksymptomen är riktiga – inte inbillade! Om den anhörige kallar panikerns upplevelser för ”en massa fjanteri” tar tillfrisknandet ännu längre tid.

  • Uppmuntra! Ingen mår bra av att få höra ”hela familjen blir ju lidande så som som du håller på och trasslar!”. Kom med uppmuntrande kommentarer istället.

  • Räkna med bakslag. Försök att inte bli så himla besviken när din vän råkar ut för bakslag. Ingen misslyckas på pin kiv.

  • Påtala framsteg! Man märker inte alltid framstegen när de kommer smygande. Var observant på framstegen och tala om för din vän att ”det går ju framåt!”.

  • Föreslå fobiträning. Tvinga aldrig din vän, men puffa på försiktigt och föreslå att ni ska träna på sån´t som han eller hon är rädd för.

  • Lyssna. Se till att lyssna när din vän vill berätta. Att få prata hjälper – lyssna även om du har hört pratet många gånger förut!

  • Bestäm inte allt! Det är lätt att den som är anhörig tar alla beslut och visar vägen i alla sammanhang. Glöm inte att låta din vän bestämma och ta ansvar också! Det är viktigt att den som lider av ångest också får känna sig stark ibland.

  • Överraska inte! Låt din vän få veta vad som ska ske – och när – under fobiträningen. Lämna inte din vän ensam mitt i stan för att ”testa” hur det går.

Låt din vän bli bra

Cirka 80-90 procent av Bengt Westlings klienter är kvinnor. Ibland händer det att deras män känner sig hotade när framgångarna kommer. -Ibland har jag blivit uppringd av en arg make som undrar vad jag har ställt till med när hans fru har börjat gå på bio ensam med väninnorna, säger Bengt Westling. Det är viktigt att involvera de här männen tidigt i behandlingen. Det är naturligtvis inte bara den anhöriga som ska anstränga sig. Bengt Westling anser att det är viktigt att man som paniker berättar hur man känner sig och inte försöker dölja eller hemlighålla vidden av sina problem.

Boktips för anhöriga

Nakna Nerver

av Peter Lejon

”Vad är det för fel på Tomas? Varför kan han inte gå utanför dörren? Varför är han rädd för att Johanna skall lämna honom? Varför kan inte den förmodat självsäkre journalisten jobba längre? Nakna Nerver är en berättelse om hur ett av vår tids stora gissel – panikångest – kan fungera i ett alldeles vanligt liv och i en alldeles vanlig kärleksrelation. Vilket ansvar har Johanna för Tomas, och hur mycket skall hans problem få påverka hennes liv? Var och en är sig själv närmast – är det inte så?” (Från bokens baksidestext.)

Detta är Peter Lejons andra bok om panikångest. Däremellan har han dessutom skrivit en bok om mobbing.

Gravander & Widerlöv Förlag: 054-24 06 90. ISBN: 91-630-3589-8